manduriàno 
man|du|rià|no
pronuncia: /manduˈrjano/
aggettivo

di Manduria (TA)

  SINGOLARE PLURALE
MASCHILE manduriano manduriani
FEMMINILE manduriana manduriane
SINGOLARE
MASCHILE manduriano
FEMMINILE manduriana

PLURALE
MASCHILE manduriani
FEMMINILE manduriane


sostantivo maschile

nativo o abitante di Manduria (TA)

  SINGOLARE PLURALE
MASCHILE manduriano manduriani
FEMMINILE manduriana manduriane
SINGOLARE
MASCHILE manduriano
FEMMINILE manduriana

PLURALE
MASCHILE manduriani
FEMMINILE manduriane

permalink


Sfoglia il dizionario

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z

manducato (part. pass.)
manducatoria (s. femm.)
manducazione (s. femm.)
mandura (s. femm.)
manduriano (agg.)
manduriano (s. masch.)
manduriense (agg. e s. masch. e femm.)
mandurino (agg. e s. masc.)
mandurioto (agg. e s. masc.)
mandurria (s. femm.)
mane (s. masch.)
mane (s. femm.)
–mane (suff.)
manecchia (s. femm.)
maneggevolezza (s. femm.)
maneggia (s. femm.)
maneggiabilità (s. femm.)


---CACHE--- 4